Det blir aldrig som man har tänkt sig..

.. Lika bra att sluta tänka sig helt enkelt!
Nu sitter jag i köket i vår nya lilla lägenhet på Värnamovägen 2A i Jönköping. Simon ligger och läser i sängen. Det är molnigt ute. Vi är lediga.
En hel månad har gått sedan jag packade bilen till bristningsgränsen och lämnade Helsingborg lika gråtande som himlen var den dagen. Men jag hade en bra känsla i magen. Jag var påväg mot nya utmaningar! Jag var påväg mot ett helt nytt liv där jag och Simon skulle ha mer tid för varandra, där vi skulle bygga en framtid ihop, jag skulle börja plugga till våren. Allt var planerat i mitt huvud.
Det började bra. Jag fick jobb på IKEA, Simon hämtade ut sin nya fina bil, vi packade upp vårt liv ur alla lådor och flyttkartonger och sakta men säkert byggde vi vår borg. Men så hände nåt. Jag fick ett brev hem från Högskolan i Jönköping som förklarade att de inte ska driva det program jag sökt till våren pågrund av bristande kompetens och av ekonomiska skäl. Jaha! Vad ska jag göra nu då? Det här var ju min plan!
Jag blev lite knäckt en stund men som alltid är det bara att hoppa på hästen igen och rida vidare! Sluta planera, bara göra, bara leva och viktigaste av allt....
Följa mitt hjärta!



Nu tänkte jag baka lite kanelbullar som jag även gjort i förra inlägget.. haha!

Ha en bra söndagseftermiddag!♥



Kommentarer
Postat av: Julia

Kära vän, jag vet precis vad du menar. En plan började ta form for mig också, en plan om min framtid. Det skulle lösa sig, äntligen viste jag vad jag ville göra nästa år.. Jag ville tillbaka till Göteborg och plugga ett sista magister år på Handles. Ja, jag hade hittat utbildningen jag ville plugga på och börjat fundera över mitt liv i götet och hur det skulle se ut. Men så visade det sig att i år är sista året de kör utbildningen jag ville läsa. Det blir inget mer med den. fast den har hållt på i sådär 20 år. Jag missade den med 1 ynka år! Planen som jag hade börjat skapa i mitt huvud, ja den är inte värd någonting längre.. Men som du så klokt sa. Andra utmaningar väntar och jag tror precis som du säger att det enda man kan göra är att följa sitt hjärta. Jag saknar dej min vän! Stor kram från Australien

2011-10-02 @ 14:19:03
URL: http://juliajingrot.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0